Det går inte så bra för mig...

Drog ju till fjällen för några dagar sen. Tänke väl såhär: Jag behöver inte göra något inlägg om att jag åker innan jag åker... Kan jag ju göra när jag är där för vi har ju jättebra internet eftersom att vi precis köpte en jättebra ny router upp dit. Men icke sade nicke! Av någon anledning tycker inte våran bortskämda router att hen ska fungera så bra, så då gör den inte det heller... Lyckas nu tillslut få så pass bra anslutning att jag lyckas ta mig in på blogg.se och skriva ett litet inlägg till mina kära läsare! (dvs mamma, min bästa kompis och min pojkvän)

Anyways, fick på julafton äntligen öppna julklappen från Johnis! Fick ett par skitsnygga skor och en parfym~ Är överlycklig. :D
Av familjen fick jag kläder, de köper ut min mac när jag slutar nian och en massa kärlek!

Den 29:e åker jag hem igen för att få tillbringa resten av vinterlovet ensam hemma. ASNAJS. Då jävlar blir det fekke, supa och glömma spisen på när jag åker hemifrån! Hehehe.

LOKE... Igen!

Finaste låten om en typisk svensk:
http://www.youtube.com/watch?v=jnwF6j5jSsQ

Klockan sig kämpar från nio till fem och kontorsbyggnaden andas ut.
Det blir tack för idag och vi ses väl imorrn. Man går hem och dagen är slut.
Och där hemma på bordet står middagen klar och ett 50spänns tetrapack vin.
Och jag kysser min fru och jag kramar mina barn i en självklar ömhetsrutin.


Och i kylen där står mellan mjölken och filen ett sexhundragrams lättochlagom- paket
och i skafferit har vi skorpor och socker, sirap bakpulver och mjöl.




Och i frysen där ligger fiskpinnarna och rester sen... hm, ja gud vet.
Och i källarn under trappan där har jag en back med mellanöl.


För jag är mitt i mellan lagom och alldeles normal.
Har mina medelstorslagna drömmar och mina medelsvåra val.
Och en genomsnittlig inkomst. Och ett neutralt humör.
Det blir en mittimellankolisk begravning den dag då jag dör.


Min son heter Johan min dotter Maria, min fru heter Anna-Charlotte.
Att vår hund heter Karo och misse vår katt det tror jag att ni redan förstått.
Vi skrattar om lördan med Lasse Kronér och vi jublar om försommarn på Liseberg.
Ett mcdonaldsbesök och en pizza i veckan ger tillvaron tillräcklig färg.


Om sommarn då far vi på husvagnsemester eller hyr en stuga i Lysekil
det blir solbad och räkor och minigolfbanor och generell låg profil.
Och om julen då far vi till svärmor på landet, vi pysslar och dansar kring glittrande gran
och vi mysar och pysar i julefriden ändå till nyårsdan.


För jag är mitt i mellan lagom och alldeles normal.
Har mina medelstorslagna drömmar och mina medelsvåra val.
Och en genomsnittlig inkomst. Och ett neutralt humör.
Det blir en mittimellankolisk begravning den dag då jag dör.


Jag gick häromdagen och strosa i nordstan, då stod där en gatupoet och trubadur.
Och han verka så sur så jag frågade vänligt, kan du inga visor i dur.
Då sluta han plötsligt att slå sin gitarr.
Och hans stämma blev tonlös och sval han sa.
Sjunga för dig kasta pärlor till svin jag kan se rakt igenom ditt plastiga skal.


Ytlig och trist säkert centerpartist, impotent om du någonsin får komma till
dina vänner och villa och vovve och volvo har ersatt din virilitet.
Men jag lever livet tar inget för givet är stark nog att välja och jag gör det jag vill
och jag älskar och svälter men´s du ser på tv såna som du är det värsta jag vet. (Fiss)


"Och idag var det ju torsdag så jag hade köpt ärtsoppa på korv och ingredienserna till pannkakor som Ann-Charlott skulle reda till senare på kvällen. Alltsammans låg i den hemköpskasse jag höll i min högra hand. Men nu ställde jag ner kassen på nordstans kalla betonggolv, * tittade trubaduren stint i ögonen. Och så svarade jag honom:"


Jamen så brinn då eldsjäl! Brinn i din egen glöd!
Brinn visionär, i martyrisk misär men dina sånger behövs inte här.
Brinn då eldsjäl! Brinn i din självvalda, självgoda nöd!
Brinn levnads konstnär, förakta och svär! Jag trivs ändå med vem jag är!


För visst fan är jag mitt i mellan, lagom och alldeles normal.
Men jag har också mina drömmar, jag gjorde också mina val!
Jag valde trygghet framför frihet och det står jag rakryggat för.
Om det så ska serveras mellanmål. På begravningen den dag jag dör.


Jag älskade ömt med min hustru den natten från minnena flög trubaduren sin kos
och om morgonen smög jag ut innan hon vaknat och köpte åt henne en ros.
Vid frukosten skrattade vi hela familjen åt cornflakes och drack äppeljos.




och då steg solen upp över radhusidyllen och färga min kind aprikos.


Sen kämpa sig klockan från nio till fem och kontorsbyggnaden andades ut.
Det blev tack för idag och vi ses väl imorrn. Och därmed är sången slut.

LOKE



LOKE<3

Så jävla asbra musik!

Allt du är:
http://www.youtube.com/watch?v=7iip4QIjrg0

Du andas ganska tyst jag tror du somna´ till slut.
Tårar gör en sömnig. Inte sant?
Både du och alla ljusen i mitt rum har brunnit ut.
De slockna när de brann som mest och du gjorde likadant.

Du ligger i min säng med täcket draget över hakan
som du gjort så många baktunga dar.
Bland välbekanta dofter mellan välbekanta lakan
som ifall vi nånsin hade vart ett par.

Och här ligger jag på golvet på en obäddad madrass
och ute dansar stjärnorna på taken.
Nyss var luften fuktigt het. Nu är det kall och vass
och du sover. Jag är obönhörligt vaken.

Och den filt som jag har över mig känns rättvist kort och tunn
när jag tänker på de ord jag hörde komma ur min mun.


Att jag älskar dina ögon och jag älskar din röst.
Jag älskar dina nästan obefintliga bröst.
Jag älskar när du vaknar och är tjurig och yr.
I T-shirt och trosor och knullrufsfrisyr.
Och dina barnsliga stölder av min uppmärksamhet,
din självdestruktiva generositet,
ditt kriminella, livsfarliga sätt att köra bil

och jag älskar din "Ung och singel tjej i storstan"-stil.
Att du slänger dig med talesätt och kända citat.
Att Cola-light och popcorn är din favvo dryck och mat
och att du svarar på nåt annat när jag frågar hur du mår.
Jag älskar att du skrattar när du går.

Men trots all denna kärlek blir det aldrig dig och mig
jag bara älskar allt du är... men inte dig.

Du kom hit strax innan midnatt, ja du brukar ju göra så.
Som vanligt blev jag glad för att du kom.
Klev som vanligt in i lägenheten utan att knacka på
men du sa; "Det är nåt jag vill prata om."

"För det har liksom börjat svida, det dansar, snurrar runt.
Och jag vet inte riktigt vad det är.
Kanske är det som det brukar att jag bara pratar strunt
men jag börjar nästan tro att jag är kär.

Och jag vet att det är helt ur fas med allt vi bestämt
om oberoende och distans.
Jag kanske fuckar upp allt nu, det gör jag ju nästan jämt
men tror du inte att vi har en chans?"

Och där stod du och såg på mig, så kall och underbar.
Och där satt jag och stamma fram mitt fruktansvärda svar.

Att jag älskar när du kommer och vi försover oss med flit.
Jag älskar att din hud är så onaturligt vit.
Och jag älskar varje gång du tvingat med mig ut på stan
och varje misslyckat försök du gjort att bli vegetarian.
Och ditt eviga tjat om hur kul det är med rave.
Och jag älskar när vi leker PJ Harvey och Nick Cave.
Att du alltid ska stampa i varenda vattenpöl
och att du fyllnar till rejält på bara fyra mellanöl.
Jag älskar dina omöjliga lysande idéer,
att du gråter när vi bakisglor på Disney-matinéer.
Jag älskar till och med din göteborgska dialekt.
Jag fattar väl att det hade vart perfekt
så kan du fatta hur puckat det känns att säga nej,
att bara älska allt du är men inte dig.


Det gick inte att hindra. Det var som en vulkan.
Du spändes du darrade och brast.
Som en skadeskjuten varg eller en döende svan
högg du tag i mig och höll dig fast.

Du föll ner på knä, du hävde dig upp på tå.
Du skrek nåt som inte gick att höra.
Med en drunknandes förtvivlan vägrade du att lyssna på
allt jag ville viska i ditt öra just då.

Jag älskar när du rör mig. Och när du är här.
Och jag hatar mer än allting att jag inte kan bli kär.
Jag önskar mer än nånting att det fanns alternativ
till detta bittra, torra, trötta slöseri med liv.
Men jag måste konstatera, fan det känns helt oerhört,
att det jag älskade med oss har själva kärleken förstört.
För jag har ingen chans att ge det du vill ha av mig.
Jag bara älskar allt du är, jag älskar allt du gör, jag älskar allt du är...
...men inte dig.

Nattconga nu igen...

Minns ni en gång för länge sedan? Då jag funderade på att ringa Alice mitt i natten för att jag inte kunde sova och föreslå att vi skulle gå ut och dansa conga-dans mitt i natten?

Idag, 03.14, verkar det som om det blir verklighet... ALice och jag planerar att mötas och dansa lite conga, yla i natten (en annan grej vi velat göra länge. Alice har nämligen aldrig ylat och vill mycket gärna testa.) och ha allmänt trevligt.

Aja, Alice verkar lite osäker... Vi får se hur det blir.

En sådan livsglädje!



Gjorde en sådan där grej med camen så att den tar fyra bilder tätt efter varandra. Resultatet blev slående brutalt!

Trötterej

Som vanligt när jag ska gå och lägga mig så gör jag inte det.



Så här får ni en otroligt menande blick. Jag vet inte varför ni ska få det, eller vad det är jag menar. Men jag hoppas ni blir glada!

Mission possible!

Besten är dräpt! Klädhögen är väck! Även den gigantiska högen med gymnasiebroschyrer som låg på mitt skrivbord har mött sitt grymma öde och avlidit!! (Jag kände mig lite skuldmedvetet tvungen att läsa igenom den innan jag slängde den. Helt onödigt, men högen fick en värdig begravning i alla fall! Eller bara en långsam och plågsam död... Ärligt talat så hoppas jag på det senare.)

Men nu jävlar ska jag sova. Och hårt ska jag sova också! Jävligt hårt. Hur man nu gör det.

Mission impossible

Städa rummet. Japp, vi går alla igenom denna pärs...

Men imorgon är det pulkaåkning med Johan, Victor, Joel och company... Och jag har utegångsförbud tills rummet är städat. So here we go! Agnes beväpnas med en golvmopp och massor med gott humör (I wish) och ger sig an den stora ökända besten: Klädhögen på golvet.

Den ser elakt på mig med sina icke-existerande ögon och liksom utmanar mig... Men väck ska den! Jag ger mig nu in i äventyret.

Far så klok



Mada gjorde en jättefin bild till min far! Visst är han fin? :D Fine lille Mats... Hen är verkligen som Pettson. Väldens bäste far<3 (SÄger jag nu ja, imorgon är hen säkert orättvis och elak :D Det växlar lite det där! Vad man tycker om sina föräldrar.)

Vilket totalt misslyckande

Hej.
(Först tänkte jag skriva "Hej hej!", men det är alldeles för glatt för att matcha min sinnesstämning just nu så det får duga med ett hej och en punkt. Inget glatt utropstecken här inte.)

Jag är sur, sur, sur. (betygshets) Men oh well, är väl bara att bita i det sura äpplet och binda upp hakan och försöka hålla den där uppe.

Nej Johnis...

I skolan har alla lyssnat på varsin radiodokumentär som vi sedan ska redovisa. Jag har lyssnat på en dokumentär om en obehaglig pedofilskandal i Belgien... Johan blir upprörd av att jag har ett så hemskt ämne att prata om.
"Varför har du fått detta obehaliga ämne!? Alla andra skriver ju om ponnys och sport!"

Nej Johan, de skriver INTE om ponnys och sport... De skriver om typ Knutbydramat och Stureplansmorden.

Ahaha fula ankungen blev en svan

Den fula ankungen blev en svan = Agnes blev skolans Lucia

WTF!? På NO:n kommer skolans psyko-musiklärare Tore in tillsammans med en galen tant med krulligt hår med en ful luciakrona och sätter den högtidligt på mitt huvud. Vad tycker vi om detta? Ja du, det var ju kul!
Vet inte riktigt vad det innebär, men vad som komma skall skall komma! Eller nåt... Så det är väl bara att vänta och se. :D

Scrolla ner

Scrolla ner och kolla in prao-schemat! Det är färdiguppdaterat nu. :D

Kan inte sova så jag rage:ar på mig själv istället. Bra sak att göra ibland.

Nu är det sådär att jag inte kan sova nu igen ): Borde verkligen kunna det! Är jättetrött och desutom sjuk. Men bara för att jag bestämt mig för att jag SKA till skolan i TID imorgon så kan jag inte sova... Irriterande? Aah ganska.

Anywaays, har äntligen köpt nya skor! :D Köpte de där fodrade mockaconversen jag skrev om innan. Assköna och varma! Riktigt bra köp. 999 kr. Pappa betalaaar~!

Denna vecka är ju även veckan då jag ska träffa lite gamla kompisar! :D

På listan hittills så står:
Mikusagi
Pappiliott
Molly, Ozeloten, Metral och folk... Lär träffa det folket samtidigt om det går. Det är så trevligt att vara alla tillsammans. :D
Basse

Ska bli asnajs. Lär ju inte träffa alla just DENNA vecka, men inom kanske tre/två veckor ska jag ha träffat alla! Lääängtar efter dom! ): Är så kass som har slutat umgås lika mycket med dom som jag borde.

Nyår i år firas förmodligen i Hallstahammar med Krim och Pappiliott och DERICAAA? Hoppas verkligen att Derica kommer! Annars blir jag skitsur. Foh realz yao.
Vet inte om Grim och Shin ska dit, har inte hört något om det. O: Hope so!

Packas det

Nu packas det! Ska flytta härifrån min käre bror så stor till min käre farbror Måns. :D Skynda skynda skynda...

Ponkies sorgefyllda men ack så vackra begravning

När Ponkie hen själv får bestämma hur hens begravning ska gå till: 

Ok, på min begravning vill jag ha en öppen kista, gosspelkör och röda rosor som representerar den plågsamma död jag fick genomlida.
Folk ska vara klädda i svart och gråta ögonen ur sig för att visa att dem bryr sig. Själv ska jag vara klädd i min rustning och ha mitt svärd i händerna medans jag blir nedskickad i ett vattenfall. Prästen..., som är en alv ska läsa några stycken, samt sjunga psalmer. Efter ceremonin blir det kaffe och mandelkubbar, då släpps min själ fri och börjar resan mot Nangiala, där ska jag frita Orvar och besegra Katla. När det är slutfört är jag äntligen fri och kan gå mot ljuset.

Vackert... Så vackert...

Och sjukdomen har bara blivit värre...

Asså seriöst. Har spytt hela förmiddagen och morgonen. Så jäävla hemskt! Fanns liksom inget att spy upp heller, så det blev bara krampaktiga skakningar och galla. Det läskigaste var någon gång när jag spydde som jag liksom tappade hela omfattningen av världen runt omkring mig. Tappade till och med synen så satt och stirrade rakt ut med såg inget. Det var asläskigt!
Kunde inte röra mig heller, förutom att sätta mig upp ibland och hänga mig över hinken och spy lite till... Så låg bara där som ett och annat bortglömt spöke och darrade. Som tur var var jag inte bortglömd på riktigt! Pluva och Arla var jääättesnälla och tog hand om mig!
Pluv gick och köpte lite kräm till mig som jag lyckades få i mig två skedar av och till slut lyckades jag somna... När jag vaknade mådde jag mycket bättre men hade fortfarande läskigt ont i magen. Så har legat och pratat med Johan i telefon nu i några timmar och lyckats få i mig kex och ris och mera kräm. SÅ nu mår jag ändå ganska bra. Ska gå och prata vidare med Johnis nu efter att hen har duschat klart. :D Han är finast i världen. Det hade jag aldrig skrivit här om jag inte menade det.

Johnis fina nedräkning samt dess obehagliga musik...

Asså Johnis måste ju vara den mest underbare i världen! <3 Hen har gjort en fin nedräkning tills när hen får träffa mig...

http://www.time55.com/sv/nedrakning/?y=2010&m=dec&d=5&h=12&mi=0&t=JAG-t55F-5c55R-t55TR-4c55FFA-t55AGNEEEEES&yn=Kalle&c=pi&mc=1

Ahahaha asså den är så ful men samtidigt så fin! :D Saknar honom så otroligt mycket!!

(Ett tips: Ha kvar nedräkningen i en flik eller nåt och lyssna ordentligt på musiken! Tro mig, det är värt det. Den blir bara finare och finare. :D)

RSS 2.0