Alltså, jag har typ försökt blogga förut. Det gick inte så bra. Fast det var när jag var liten! Jag gick bara i femman tror jag. Men nu är jag stor och kan allt, och att blogga ingår i kategorien allt, så det borde jag också kunna. Jag spenderar väldigt mycket tid framför datorn i alla fall... Frågan är bara om jag har något att skriva om, men jag tror det! Jag har en massa tankar i alla fall.

Det första jag tänkte skriva om är en av mina favoritsysslor: Gå i skogen med kompisar och med en pinne i handen.
Det är så fruktansvärt underbart!
Bara man kommer in i skogen och får en pinne i handen så blir allt möjligt. Till och med att slåss mot orcherna som förföljer en genom skogens mystiska dunkel! I det här fallet är orcherna en kompis jobbiga lillebror och hens kompis; ett bra substitut för riktiga orcher - nästan lika farliga, om inte än mer.
Någonting som kan bidra till att det här är så kul är att man lastar av sig sina saker, typ mobil, tjocktröja och nyckelkedja på en lämplig kompis som följer med.
Då kan man springa runt hur mycket man vill utan att oroa sig för att tappa något! Det känns jätteskönt att känna sig så fri. Och om det ringer så märker kompisen det och man kan svara - hur bra som helst. Packåsnor till kompisar är någon bland det bästa man kan ha!
Så alltså... Det viktigaste för en bra promenader/kringsnubblingar i skogen är:

*Pinne - Dessa hittar man ju då alltså i skogen. Det går knappt att beskriva lyckan när man hittar den perfekta pinnen! Ungefär två centimeter i diameter, en meter lång och utan skavanker. Jakten på en sådan pinne kan pågå i evigheter.

*Kompisar - Hur kul är det att springa runt i skogen helt själv? Nej just det.

*En kompis med anlag av packåsna -
Jag: "Ta min mobil! Jag ska klättra lite!"
Kompis med anlag av packåsna: "Men nej, den kan du ta själv!"
Jag: "Men jag ska bara klättra lite! Snälla! Då är du världens bästa kompis! -stora och gråtfärdiga ögon-"
Kompis med anlag av packåsna: "....Okej då. Sluta titta på mig sådär..."
Jag: "NAJS! -springer iväg och leker-"

*Mat - Det sitter ju liksom aldrig fel med bullar...

Så om du vill göra Rufus glad:
Ta helt enkelt med henom ut i skogen.