ASSÅ NI MÅSTE KLICKA.

Asså älskar som fan<3

Idag bakade vi kakor. De blev äckliga... FAN VAD DÅLIGT DET GÅR FÖR MIG.

Tzena tzenaa!
Jag är upprörd, ledsen, hatisk mot världen och ledsen igen.
Skrev en NO-uppsats om kol. På femton sidor. Ville ha MVG på den. Satsade som fan.
Men så stängs datorn av.
Och jag har inte sparat.


Asså vill dö.

BRAAALGHR!! NU ÄRE LOV! NU JÄVLAR.
Ska jag sova.
Hela lovet.

Ska vara ensam hemma med Jonnieboy. Som vanligt på loven. Dä ä näjs.

Har för övrigt lärt mig länka! Som demonstration ska jag länka en svängig liten melodi!
Här.

Okej. Har sett klart filmen.
Den var sjuk.
Sjuk I tell you.

SE DEN.

Om du gillar studsande bröst, nakna flickben och vickande rumpor. AND I BET YOU DO!!
Jag skrattade när dom flirtade med en bäver.

Första repliken i filmen är: "Mmh, doften av cheerleadingläger på morgonen! Jag älskar det!"

Ligger hemma nu och är redo för sportlov. Hade en aschill skoldag med bara drama idag~
Ligger nu i vår dubbelsäng med datorn och choklad och ska kolla på film.
Laddade ner en film förut som heter Number 1 Cheerleader camp.

Detta är prinscreen från början på filmen. Asså har bara kollat en minut. Och än så länge har det bara varit att de hoppar upp och ner så att brösten studsar. Det här ska bli jävligt kul...


Lär vara riktigt bra kvalité på denna film!

I slutet på dagen, precis efter sista lektionen, hamnar jag, Bea och Victor tillsammans kvar i skolan och ska göra lite saker.
Jag säger lite på skämt: Haha, det är nu vi åker hem till mig och fikar!
Alla ler lite osäkert.
Bea vågar sig på ett: Jiaaah...
Victor: Haha, jaa..
Alla, lite osäkert: Varför inte?

Så... Vi bestämmer oss för att åa hem till mig, som har föräldrafritt, och fika! Det blir fika, deeptalk, och TV-spel... Asroligt! Bästa kompisgruppen ever! När vi närmar oss slutet på TV-spelsronden kollar vi på klockan. Klockan var sju. SÅ vi bestämmer oss för att vi lika gärna kan äta middag tillsammans också! Thailändsk kycklingsoppa blire! Asmysigt.
Kvällen avslutas med några mysiga gruppkramar.

Blir detta en tradition? Fortsättning följer!

Lyssna här.

Lyssnar på den där och tänker på dig. Du svarar ju inte i telefon när jag försöker ringa. Tror du sover. Faaaaan... Och jag som borde sova. Tur att dyu är bäst i alla fall. Eller nåt.

Idag.
Lova med systemkamera.
Fotade mig.
Fick ny profilbild på facebook:



Jag lånade även hennes fjällräven:


Sedan skulle Lova och låtsas knuffa mig i snön.
Jag ramlade.
Det var synd om mig.



Sedan låtsades jag röka.


Sedan hade Magne kameran.
I didn't like.


Sen tog Lova tillbaka kameran.
Lycka!


Sedan blev jag ursnygg.


Jag hade rolig idag!

De där ska bli mina så fort barnbidraget kommer! Ho ho ho!

Åååååååh börjar bli sugen på sommar och barnbidrag!








Asså inte hon. Men hennes hårgrej.









Tja det var väl lite av mina sommardrömmar! :D

KOLVÄTEATOMER! EN SÅDAN HÄR:

DE SKA DÖ. DÖÖ. DÖ DÅ! VARFÖR DÖR DU INTE!? DÖ SADE JAG!! ÅÅÅH ÄR DU UPPKÄFTIG!? DET SKA DU HA FÖR! DIN GALNING!


Pluggar lite NO bara! :))))

Jag och Johan har bakat cookies med en systemkamera i högsta hugg! Bilderna är ganska suddiga men fulla med lycka.

I alla fall! Förut hade jag alltid samma recept till mina cookies, och det var asbra! Det är lite lurigt det där med cookierecept nämligen. De är så fruktansvärt olika! Men den här gången kunde jag inte hitta mitt gamla recept, så vi fick efter många om och men ta ett annat!
Vi bakade så stört mycket utav detta recept. Vi använde bland annat 600 gram smör och 6 chokladkakor. Jupp! You heard me right!

Men det här nya receptet var inte sådär asbra, så kakorna blev inte så supergoda som de jag brukar göra blir. (sadface)
Och precis när vi var klara hittar Yrsa det gamla receptet... Man bah HAPP.
Aja, får baka de gamla en annan gång då!



Jag är så himlans kreativ i mina små poser!!!!! Vet inte riktigt vad jag gör på den sista. Sörjer för mitt eget psykes skull?

Okej, sjukaste saken hände nyss. Jag uppäckte att jag balanserar en ciderflaska på huvudet. Den har varit där ett tag också. Minns dock inte att jag satte dit den.
Men asså asförvånad när jag upptäckte! Märkte att jag had enågot på huvudet så jag tog upp Photo Booth och kollade. OCH DÄR STÅR EN CIDERFLASKA. Asknas. Vågar inte ta ner den heller.

ÄLSKAR SOM FAN!!!! ASFINT.
DET SKAPAS UNDERVEEEEERK. PÅ NORSKA.
MEN ÅÅÅÅH VAD FIIIINT. SKA FLYTTA HEM TILL FARMOR OCH BLI KRISTEN MED HENNE.
http://www.youtube.com/watch?v=BYeJxRDeHfg&feature=related

Alice säger att den är jättebra. Det får vi hoppas!


Tuttar.

Lyssnar på Miley Cyrus. Snälla slå mig inte.
EEEEEEVERY ROOOOSE HAS IT'S THOOORN
just like EEEEVERY NIGHT HAS IT'S DAAAaaAAAAaaAWN
just like (min personliga favorit) EEEEVERY COMBOY SING A SAD, SAD SONG
EEEEVRY ROSE HAS IT'S THORN (och sedan med sexig röst:) yeah it does

Jag vill göra en riktigt härlig powerballad! Synd bara att jag inte har en härlig symphoniorkester som kan kompa mig. Faan. :/

Har du tråkigt? Gå in på flashback och läs om intressanta saker och sjuka människor!
Jag ska istället skriva lite NO-inlämning. SÅ duktig så duktig.

Edit: Blev pino istället. Mad world. Har gjort fortsättningen nu! Kommer dock inte på hur jag vill göra refrängen. ):

Är sjuk. Influensa säger Yrsa. Jag mår piss. (=Tyck synd om mig snälla?)
Och vad vill Yrsa göra åt saken? Jo! Att ingen kom på det innan? :D Vi kan ju plocka fram den där medicinen gjord på bäveranalkörtlar och sprit!


WTF!? Tydligen något som pappa har köpt. Funderar faktiskt på att smaka... För hur coolt vore det inte om jag blev mirakulöst frisk bara några timmar efter medicineringen? Och för att inte tala om att ha smakat analkörtel från en bäver!




JAG SKA ÄTA EN DEL AV DESS RUMPA.

Okej mannar, ni kanske inte behöver laga denna gryta, men ni måste läsa receptet. Pappa gjorde den här grytan här om dagen. Tack gudskelov följde han inte receptet till punkt och pricka.

Det här är vad du behöver:

• En mycket stor svart järngryta
• En stekpanna
• En liten kastrull
• En helflaska tequila
• Sex burkar ljust öl, helst det mexikanska Corona.
• 5 torkade ancho-pepparfrukter (De är stora, mörkt brunröda och finns i
  affärer som säljer latinamerikansk mat. I nödfall kan de ersättas med en
  blandning av mörkrött chilipulver och ett antal flådda, urkärnade
  röda paprikor.)
• 1 chipotle-peppar (Röd, rökt. Finns konserverad i latinamerikanska
  affärer.)
• 3 birdseye-pepparfrukter (Små spetsiga klarröda. Kan ersättas av
  torkad, mald piri-piri).
• 4 jalapeno-pepparfrukter (Knubbiga, gröna. Finns på burk i de flesta
  välsorterade livsmedelsaffärer. Ta den starka varianten.)
• Baconfett (eller olja) att steka i.
• 10 stora vitlöksklyftor, grovt hackade.
• 5 kilo oxkött, skuret i centimeterstora tärningar.
• En halv kopp mjöl.
• En kopp chilipulver.
• Två koppar mörk oxbuljong.
• 2 matskedar spiskummin. (Kännarna kan inte komma överens om
  kryddan ska rostas innan den används eller inte.)
• 2 matskedar oregano.
• 2 matskedar malda korianderfrön.
• 1/2 matsked socker.
• Salt, efter smak. Börja försiktigt!
• Lite grovt majsmjöl, masa harina.

Så här gör du:

1. Ta dig en rejäl tequila. En platta med gamla Hank Williams-låtar bidrar
   också till så att det rätta chili-perspektivet på tillvaron infinner sig.
2. Börja sedan med pepparn. Rensa bort stjälkar och frön. Koka den torkade
   pepparn 15 minuter under lock, ställ åt sidan och låtsvalna.
3. Rensa och hacka den övriga pepparn. Ställ åt sidan. (Här är
   en varning på plats. Peppar är starkt. Den BRÄNNS. Se upp för
   ångorna när du kokar och tvätta händerna noga efteråt. Och
   tänk noga på vad då gör med fingrarna det närmaste dygnet.
   Om du petar dig i näsan kan du lika gärna göra det med
   lödkolven.)
4. Ta ett glas tequila till, ett rejält glas. Det kommer att behövas. Nu
   börjar det nämligen dra ihop sig.
5. Fräs vitlöken mjuk och brun. Lägg i grytan.
6. Öka värmen i stekpannan och börja stek köttet. Ta lite i sänder och rör
   om ordentligt så att bitarna steks på alla sidor. Lägg ner i grytan. Detta är
   ett varmt, osigt och tidsödande slitgöra som kräver både tålamod och tequila.
7. Blanda mjöl och chilipulver. Strö över köttet i grytan.
8. Sila av den blötlagda pepparn, men spara vattnet. Mosa den kokta
   pepparn, tillsätt sedan all peppar till köttet.
9. Häll på pepparvattnet, oxbuljongen och öl tills vätskan täcker köttet.
   Koka upp.
10. Nu är chilin på väg. En nöjd kock kan ta ett steg tillbaka, beundra sin
    skapelse och belönar sig själv med ytterligare en tequila, raskt åtföljd
    av det resterande ölet.
11. Låt chilin småkoka. Rör ner spiskummin, oregano och koriander. Rör ofta
    så att mästerverket inte bränns fast i botten.
12. Fortsätt kokningen tills köttet börjar falla sönder. Det bör ta två,
    tre timmar.
13. Tequila!!!
14. Det kan hända att chilin är lite lös när den närmar sig slutkokningen.
    Riktiga Texasbor reder den då med grovt majsmjöl.
15. Gör slut på den sista skvätten tequila (om du inte redan gjort det).
16. Ta av grytan och skumma bort det fett som samlats ovanpå.

Den här satsen räcker till ett tjugotal normala människor, men högst
tio chiliälskare.

Servera chilin i små, djupa tallrikar. Många gillar att äta den med
majschips till, en klick cremé fraiche eller lite grovt riven cheddarost
ovanpå. Servera sallad, bröd, guacamole (avocadoröra) och stora
mängder ljust öl till.

Musiken är nästan lika viktig. Satsa på någon genuint: Hank Williams,
Buddy Holly, Joe Ely, Jerry Jeff Walker, Flaco Jiminez, Butch Hancock,
Commander Cody and his Lost Planet Airmen eller Gram Parsons.
Fram mot natten passar det utmärkt att spela Freddy Fenders odödliga
"Before the next teardrops falls", Doug Sahms "Wasted days and wasted
nights" eller Creedende Clearwater Revivals "Lodi".
Det går också att spela Wilco, Weeping Willows och helst bör alla sjunga
allsång i någon gammal Carter Family sång typ "Will The Circle Be Unbroken"
Volymen bör vara öronbedövande. Sjung med. Skråla gärna. Och kom ihåg,
en äkta chiliafton S K A spåra ur fram mot natten.

---

FOTNOT 1: Sedan första publiceringen har vi mottagit en rad klagomål mot
tequilan i detta recept. De som har hört av sig har varit rörande ense om
att en helflaska är alldeles för lite. Naturligvis var den mängden enbart en
rekommendation, anpassad för en person.

Och kollegan Peter Svensson har förslagit en intressant variant. Den
följer här:

SNABB-CHILI:

I nödfall kan alla ingredienser utom tequilan utgå. I sådana fall
förkortas koktiden avsevärt.

---

FOTNOT 2: Nyårsafton 1990 lagade Jan Gradvall och Stefan
Lindström chili och följde detta recept slaviskt. Ingen av dem
minns någonting efter klockan 18.00 men överlevande har berättat
att kvällen var ovanligt lyckad.

---

FOTNOT 3: Texten ovan är en lätt omarbetad och uppdaterad
version av ett recept som publicerats två gånger i Expressen. Först
1988 och sedan 1991. Under några år var detta den mest efterfrågade
artikeln i tidningens arkiv. Vännerna på textarkivet berättar att de till
och med fick en förfrågan på en kopia från Saudiarabien under
Desert Storm.

---

FOTNOT 4: denna text får fritt spridas och kopieras under förutsättning
att ni inte blandar bönor i chilin.

Asså min bästa vän ibland. Jag älskar det! Spelade ju mer gitarr än piano innan och jaa jag gillar min gitarr, men asså pianot!!!<3 BÄSTASTE BÄSTASTE VÄÄÄN!
Kan sitta hur länge som helst och spela! (Haha det har stackars Johan fått erfara...) Älskar när en kompis ber mig lära mig något på pianot också! Händer inte ofta, men fick ganska nyss request om att lära mig Mad World (såhär spelar jag den: http://www.youtube.com/watch?v=dS3S0SsIRQE) och satte genast igång och satt en kväll och lyckades få grepp om den! ASKUL!

Har ju även lär mig den där pianogrejen jag länkade innan! (Dis wan: http://www.youtube.com/watch?v=-neZL4_O6sQ) Eller asså inte hela, men en bra bit! Sedan orkade jag inte lära mig den asjobbiga sak som kommer sen, så då improviserade jag fram en liten fortsttning som sedan leder till att man spelar det stycket jag lärt mig i en loop. :'D ASNAJS.
Men jag mitt lata arsle! Får väl ta och lära mig den riktiga... Men det är så jobbigt. ); Har ju ingen riktig tutorial heller liksom. Sitter och kollar på den här: http://www.youtube.com/watch?v=yC8JTAchvqc&feature=related
FÅr pausa hela tiden och man får inte veta vilka fingar som ska vara vart och BAAAAJS.
Men det var en kul utmaning i alla fall!

Asså jag har aldrig tagit pianolektioner, så jag kan ju liksom inte riktigt noter och så va... Är väl vad man kallar en über-n00b. Eller som jag föredrar att säga: SJälvlärd!

Men om sanningen ska fram: Jag är väl inte sådär jätteduktig på piano. :/ Är lite synd. Men jag lär mig och det är jävligt kul i alla fall!

Nu är jag trött, är blöt i håret, sugen på yoghurt. Vad gör jag då månne?



Sover. Gonatt.

Okej, innan ni läser detta, läs mitt tidigare inlägg om the reflexväst om ni int eredan gjort det: http://bublixplopp.blogg.se/2011/february/neeej-det-ar-lugnt-jag-kan-lysa-med-mobil.html

Har jobbat som barnvakt idag med. Och detta är dagens fångst:



Den här lille parveln blev jag påtvingad idag när jag skulle gå dår ifrån! Seriöst, vad är det med dom och reflexer egentligen!? Asså det är ju väldigt snällt... Men vad är grejen liksom? Hur många reflexer ska jag få med mig hem? Det är ju inga vanliga reflexer heller! Kolla på den! Vafan är det där!? Jävla kråkmupp. Hen har en fin liten randig mössa i alla fall.

Whenever I'm with you
Soundtrack. Lyssna medans du läser.

Johan och Agnes. Agnes och Johan. Johagnes. Jag älskar oss. Jag älskar det vi var och vad vi är och vad vi blivit. Och jag älskar dig.

Och jag är väldigt försiktig med till vilka jag säger "älskar" om.

Med dig är jag arg, jobbig, sur, ledsen, rädd för spöken och väääldigt äcklig.
Men jag är även lycklig på riktigt, barnslig, sömnig, euforisk och kär.

Jag tänker inte slå till med någon personbeskrivning av dig här. För det skulle aldrig riktigt gå. Jag skulle aldrig bli klar. Men jag vill väl bara visa lite för alla hur mycket jag tycker om dig. Och framförallt visa för dig.

Jag är liksom lite dålig på att visa detta. Jag är oftast sur och sne mot dig och avreagerar alla mina aggressioner på dig. Stackare. En arg Agnes är ingen kul Agnes.

"Did I say that I want you? Did I say that I need you?"

Detta blir en mycket osammanhängande text men känslor är inte särskilt sammanhängande. Kan man säga så?

Jag får inte nog av dig när du ler så där förvirrat och lyckligt. Då är så jävla söt! Eller när jag ligger på din arm med handen på ditt bröst och du säger smarta saker jag aldrig kunde trott att någon annan människa än jag tänker. När du skäller ut mig med lugn och förklarande röst och får mig att inse saker. När du börjar gråta bara för att jag gråter, även om det är för att min grannes katt dog för några år sedan.
Eller när du är jättestolt över att du bakat kakor helt själv och de blev godare än dom jag gjorde. Och jag älskar mer än allt när du ler eller skrattar. Snälla, gör det oftare! Jag blir så lycklig av det.
Eller när vi druckit te och jag sömnigt halvligger på bordet med vimsiga ögon. Då har du alltid den där roade och kärleksfulla blicken. Jag älskar när jag får dig att skratta sådär lyckligt. Och att någon kan ha så fina händer som du!

"Why do you have to be so cute? It's impossible to ignore you! And must you make me laugh so much? It's bad enough we get along so well."
Stämmer in så perfekt.

Jag är lyckligare än någonsin med dig. Jag vet inte vad jag ska göra av mig själv när du är sådär barnsligt lycklig och söt och ligger på golvet och vimsar och fnissar! Eller när du ligger bredvid och mig och bara pratar och är hur snygg som helst. Kan ju inte finnas någon med sötare ögon!

"I'm glad I didn't die before I met you. But now I don't care I could go anywhere with you and I'd probably be happy."

När vi bråkar eller jag är ledsen, så har jag lättast att bli glad när jag bara tänker på dig och mina minnen med dig. De är fyllda med lycka som liksom inte kan låta bli att smitta av sig på mig!

Jag älskar självklarheten med dig. Det är lika lätt som att andas att vara med dig. Du gör mitt liv så ljust och lätt. Du har koll på mig och tar hand om mig. Du är ledsen med mig när jag är ledsen och du är glad med mig när jag är glad. DU är på min sida. Alla kroppskomplex och skit är som bortblåsta med dig. Med dig får jag vara vacker och söt och allt annat jag alltid velat vara. Tack.
Med dig är jag som allra lyckligast och friast!

Du är både min Edward och min Jacob. Eller nåt... Jag behöver ingen annan än dig i alla fall. Du har allt jag behöver och mer. Det var väl det jag ville ha sagt med den där Twilight-grejen...

Ursäkta svamlet.

Ibland när du pratar så slutar jag svara. Det är bara för att jag inte vill att du ska sluta prata. Alla de saker du säger, dina ansiktsuttryck, ditt osäkra leende när du märker att jag inte svarar längre... Haha inget slår ditt nervösa svammel när du vill att jag ska svara men jag inte gör det! Börjar prata om allt och inget för att försöka fylla tystnaden, tills du ger upp och kramar mig och gnäller lite. Gulleplutten min! (Haha jag är så obehaglig... Men du har väl vant dig!)

"Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor. Jag kan inte ens stå
när du inte ser på"

Nu går du till sista låten på listan; Kärlekens Alla Färjor.
Den låter verkligen som känslan inuti mig när jag är lycklig med dig. Lyssnar jag på den och tänker på dig samtidigt känns det som om det liksom blåses upp en stor och fin heliumballong inuti mig.

Asså lille vän, jag har blivit beroende av dig! Det är ditt eget fel och nu får du minsann ta ditt ansvar. Du lovade att stanna kvar hos mig, snälla håll det löftet!

Jag märker att det är många "med dig" i den här texten... Men det är väl sådan jag är: Med dig.

http://www.youtube.com/watch?v=-8JRtGMBUz0&NR=1

Haha asså bästa bidraget ever! Kommer in en loj liten kille och spelar fiol med tre glada hoppande gubbar i bakgrunden! Och efter ett tag kommer två blonda bajskorvar in också! Åh så vackert!

Okej grabbar, nu får ni hålla kolla här på bloggen för alldeles snart (asså vi snackar minuter, en timme kanske) så kommer ett väldigt viktigt inlägg. ;D
Håll i hatten och lasta seglen och dra i matrosen och tampa dasken!

Okej nu jääävlar har jag ingredienser till chocolate chip cookies! Bland annat zex ztycken chokladkakor! (Ja, jag besitter djupa svårigheter då det gäller att inte bara äta upp chokladen och skita i kakorna...) Nu ska här bakas! Fast inte ikväll... Och det blev inte något av igårkväll heller... Inte i förrgårkväll heller för den delen...

Funderar på att baka NÅGOT i alla fall! ATt ha med imorgon och mysa med i skolan liksom :D Kanske gör lite chocolate-chip muffins. Det är asgott<3



Åh fyfan. En liten marsipanbebis... KANSKE SMAKA LITE?

Ahmentjarårå! SKa in till stan och mysa med vännerna Molly och Metral :D Long time ago....
Sitter och käker lite kycklingsoppa som blev över från gårdagen, en kokoskaka (kokos<3) och en chailatte.

Pics? Ofc.



Här ser ni även min älskade morgonrock. Finns inget mysigare<3




Asså det ser ju sådär lagom aptitretande ut... Men IRL såg det asgott ut. :D Smakade så också.

"[2011-02-11 21.48.18] Joel: Du är lite små skum (hela tiden) därför kan man tro att du har en liten dos av LSD inom dig hela tiden.
[2011-02-11 21.48.45] Joel: Kanske inte skum mer udda/speciell"

Visa ord från en vis man. Och mitt försvar till detta brutala påhopp? Jo asså... ALLA är ju udda. Bara det att vissa personer (bland annat jag) är lite friare och låter cp:igheten flöda! :D Så mitt ord till folket: Släpp lös det lilla LSD:et i dig! Allt blir askul då.

Och ja, mina vänner. "Cp:igheten" är ett ord.



Två söta små hundar.

Jag tror det är svårt att beskriva kärlek. I alla fall att beskriva en allmän kärlek. Kärlek, för mig, kan yttra sig på så många olika sätt. Kärleken till min familj, kärleken till en plats eller en vän. Eller kanske kärleken till en sak eller ett minne. Det finns så många olika saker att tycka om. Då pratar vi om en varm och trygg kärlek. Men det är inte den kärleken jag ska prata om nu. Det finns något annat, något jag tror kan vara starkare än vad vi människor har ännu förstått:

Den flammande kärleken.

Oftast slår den till för första gången när du är som svagast och starkast på samma gång: Tonåren.
Femton år. Upprorisk och osäker. Femton år. Mammas lilla älskling men med skinnjacka och cigg i fickan. Femton år och för fet, för smal, för svag och för ful. Femton år och helt normal samtidigt som ingen är likadan.
Femton år.
Med en eld inom sig.

Det var då det slog till. Jag träffade Honom. Som ett skott träffade det mig i bröstet och fortsatte rakt in i hjärtat. Det brann och förtärde, det flammade och det kittlade. Men mest av allt var det varmt. Inte bara fysisk värme, som mina heta kinder eller mina varma, svettiga händer, utan även någon slags inre värme. Det flöt som brinnande lava genom mina ådror.
Ja, Han värmde mig. Och jag, dum som jag var, blev beroende av Hans värme. Precis som en heroinmissbrukare, som inte inser sitt eget bästa för ens det är försent, kunde jag inte sluta. Och precis som när jag var liten och lade en hand på en het spisplatta, bara för att se hur det kändes, brände jag mig.

Jag brann.
Det gjorde ont.
Det sved och brände.
Jag var svartbränd och rykande. Spåren av Hans eld fanns där, men värmen var borta.

Men det var det värt. Jag vill brinna igen, även om det kanske gör ont.
Det man vill nå är väl den där välgörande elden, den där som liksom blir glödande och trygg efter ett tag. Jag vill glöda.
Men för att kunna glöda, måste man brinna först. Det har jag lärt mig på scouterna. När vi skulle grilla pinnbröd. Scoutledaren lärde oss att tända elden, sedan vänta tills den nästan slocknat och det bara ligger eldrött glödande kol kvar. Det är då det är som varmast och det är även då man kan grilla utan att riskera att pinnbrödet blir bränt. Kärlek är nog lite som att grilla pinnbröd. Man måste låta elden brinna, för att sedan kunna glöda. Ibland bränner man sig, men det går över. Men kan ju alltid ta ett nytt pinnbröd och försöka igen.

Jag har aldrig berättat om mitt dragspelsspelande va? Trorintere! I alla fall. Jag har börjat spela dragspel. Har inget eget, men lånar skolans så ofta jag kan. Och jag och far min är på jakt efter ett eget dragspel till mig... Går ingen kurs utan lär mig själv. PÅ samma sätt som jag lärde mig piano, sång och gitarr. (Har ju även hållt på lite med flöjt, trummor och bas, men ingetdera är mina huvudinstrument) Fick lite hjälp av en småknasig musiklärare med hårig näsa att förstå mig på dragspelet! Och god det är cp som fan ): Kvintcirkel wtf!?
Aja, jag kämpar på och har askul! Kan ju även tilläggas att jag velat spela dragspel sedn jag var en liten valp :) Så lyckan nu är oändlig.



Vilket jävla cp-instrument det är asså...

Min pappa. Min far. Jag brukar kalla honom fader vår. True story.



Här har vi honom. Skönheten själv.

Han har jobbat som allt (inklusive bagare, trädkramare och bonde) och kan allt. Har varit chef inom Greenpeace, har barn med tre olika personer och är gift med en liten, liten rödhårig skåning. Och är världens snällaste gubbe. Han älskar att dricka konstigt kinesiskt te som han gör i tekannor som är mindre än de flesta koppar. Han har snälla ögon. Hatar att ha fel. Är med i mensa. Lägger sig på golvet ibland "för att det är bra för hans rygg" eller nåt... Cyklar till jobbet (som ligger inne i gamla stan) även på vinter. Älskar att köpa specialbeställda skor. Ibland åker han iväg i en vecka till någon koncentrationsläger och siter och stirrar in i väggen i en vecka. Han är aspepp på att jag ska satsa på musiken och hjälper mig med allt jag behöver hjälp med. Är asbra på att uppfostra barn.

Tjaa, et var väl lite om min kära fader vår dårå!

Vem fan är jag egentligen? Jag vet inte. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag är en asbra och ärlig person eller ett själviskt svin.
Bådadera skulle jag tippa på.

Hej. Jag borde sova nu. Och eftersom att jag vägrar följa andras tips till mig ska jag i alla fall försöka följa mina egna. Så god natt!

(BTW jag vet hur många inlägg på min blogg som handlar om att jag borde sova egentligen... Quiet a lot I would guess.)

Asså pianostycket jag länkade innan... Jag får så jävla härlig känsla i hela kroppen när jag lyssnar på det! Så, om ni inte klickade innan: GÖR DET NU FFS.

http://www.youtube.com/watch?v=-neZL4_O6sQ

Seriöst, vill fan bara äta upp musiken.

Asså vad är dte med mina barnvaktsföräldrar och reflexer!? När jag var där förra gången:

Precis när jag hade fått mina pengar och skulle gå så frågar pappan (som är lite små-awkward) om jag har någon reflex. Jag tar en titt på mig själv och komer med mitt lite osäkra svar: "Nää... Det har jag nog inte..."
Pappan ska då vara jättesnäll och frågar med faderlig röst: "Ska du inte ha en reflexväst då?"

Wtf!? Det räcker alltså inte om jag får ett litet sådant där reflexhjärta att vifta med? Nej nej, här kör vi med hela konkarongen: Reflexväst!

Jag ser en möjlig utväg och hugger direkt. Jag skrattar lite snällt och får fram ett: "Njaa... Jag kanske kan lysa med mobilen lite om det komer en bil?"
Men han är en envis jävel denne man! Slår till med ett stort och välmenande leende: "Nej men klart att du ska ha en reflexväst!"
Vad svarar jag på det!? "NEJ JAG SKA INTE HA EN REFLEXVÄST!!!"? Jag bara ler lite och står kvar där jag står. Mumlar kanske något om mobilen igen...
Men pappan är på gott humör och går ej att hindra! Han fiskar (efter mycket rotande i lådor) glatt fram en reflexväst bakom en av skohyllorna. "Den är visst lite bränd, men det gör väl inget?"
"Hehe nejdå... Tack." får jag ur mig med ett matt leende och försöker hjälpa till så gott det går när han med ett stort och nöjt flin kränger den på mig. Jag lyckas få en kort glimt av mig själv i en hallspegel och det är ingen fin syn. Jag ser ut som ett halvsmält och misslyckat trafiktält.

Var ju bara för mig att traska hem i min reflexväst... Vågade inte ta av mig den heller. Var rädd att pappan smög efter mig och gömde sig i buskar för att kolla att jag hade den på mig. True story.

Hej :) Idag har vi haft ett prov : ) Det var spännande och kul, jag skrev om eld och lite lågor... Jag åt fisk idag, det var rätt gott. Agnes gav mig muffins, det var gott. Jag var hungrig, och jag är fortfarande hungrig.
Tack o hej, en fena i mig : )



Det här är en bild.

Raseriutbrott. Kort och gott. Insåg att jag inte skulle hinna lägga mig i tid till klockan tio, så jag ansåg det bästa alternativet var att stå och kasta kastruller i köket och slänga en bläckpenna i soporna. Fastän den var fullt duglig. Sedan smällde jag en dörr. Och nu ska jag sova.

Skickade även ett sms till Johan: "Hatar dig din jävla fitta."
Kanska taskigt av mig då han inte gjort något. :/ Stackarn som får stå ut med mig...

Hittade dessa sköneter. Önskar man sig ju liiitee vaaa... Bästa är att de inte är så dyra! :D Blir till att köpa dom när barnbidraget kommer!!! Finns på deeeichmaaaann NEJ NI FÅR INTE KÖPA DOM JAG SKA HA DOM.

(Ville väl bara väga upp för den förra rubriken... :/)

Asså pianomusik är ju bara helt fantastiskt. Älskar det<3
http://www.youtube.com/watch?v=-neZL4_O6sQ
God I want to learn that. Ska se om det finns tutorials.

Lyssnar på det där klippet nu medans jag skriver. Asså så jävla fint!!!!

(Förlåt för rubriken... Ville skriva något rebelliskt bara.)

Jaja japanska låtar är inge bra de är tråkiga och BLÄH.
(det tycker inte jag. Men de jag försöker skicka låter till tycker det...)

MEN DENNA ÄR JU GUDOMLISK ASSÅH.
http://www.youtube.com/watch?v=w2K4J4hOhhQ&NR=1

Finns på engelska också för er superfaschister. ):
http://www.youtube.com/watch?v=V_X_3nY8PbQ
MEN NI FÅR INGEN FILM TILL

Jag älskar skor. FInns ingen finare känsla än när man kommer hem med ett par nyinköpta perfekta skor<3 (helst klackar)

Hittade dessa när jag var ute på jakt:


(Gick inte att få större bild men klicka här så får ni se: http://www.neimanmarcus.com/store/catalog/prod.jhtml?itemId=prod122840163&ecid=NMALRFeedJ84DHJLQkR4&ci_src=14110925&ci_sku=X0R4T )

Waaataaafaaak?

Hela vägen hem från Johan gick jag liksom i min egna lilla bubbla. Det var bara jag där. Och jag var stencool. Satt med fötterna upp på sätet på bussen och slängde liksom lite nonchalant på benen på vägen från bussen till mitt hus. Hela vägen från Orminge och hem var jag coolast i värleden.

Men cirka en och en halv meter ifrån min ytterdörr händer det ödestigra. Jag halkar och ramlar på rumpan. All denna coolhet, tuffhet, bäst-i-världenhet bara rinnar av mig på en sekund och jag säger lite tyst och snopet: Ajj...

Hej hej hej en vän med en kamera som väldigt gärna har lust att fota mig asmycket!

Sitter och kollar på lite bloggar och alla bah: Hängde med x, y och z i helgen! :D X hade såklart med sig kamera så det blev lite fina bidler! VARNING FÖR BILDBOMB! ;) :**

Jag har studiedag idag. Det hade inte Johan... Så det var en förvirrad och ensam Agnes som vaknade idag i Johans säng. Aja, bussen hem härifrån går 09.33, så jag hinner väl blogga lite. Har gått runt här lite och snott kakor och m&m's. :D Ehehe bra frukost. Så med andra ord: Det är en rund och lycklig chey som sitter här och bloggar!

Inatt drömde jag att jag åkt emed en snygg kvinna och hennes supercoola hund i henne ASSNYGGA vita bil (jag hade också en hund. Den var rund och brun och sov.) åkte över isen i min vik där jag bor, sedan krockade vi med stranden. Då var hundarna plötsligt i livsfara och vi var tvugna att krama dom lite. Sedan läste hon av tempen på dom, och min var tydligen asvarm. Då satte hon på lite kludd på min hund och läste sedan av igen. Då var den tydligen frisk... En sådan smart kvinna hon var, va? Enastående! Ja själv hade jag aldrig kommit på kludd-idén!
I alla fall, sedan hade jag ett djupt och originellt samtal med henne, och det visade sig att hon vunnit en halv miljon på stryktipset.

Nu hör jag från vardagsrummet (jag sitter inne på Johans rum):
Timo (Johans pappa): Har ni inget godis?
Johan: Nää...
Timo: Inte ens en liiten godis?
Johan: Nää..
Timo: Men vad haar ni då?
Johan: .....kakor
Timo: OOOH!!! KAKOR!!!
Johan: Mmh..
Timo: Vill ni bjuda mig på kakor?! :DD (överdriven lycka i rösten)

Nu hör jag bara lågmälda mummel... Tror de förhandlar om kakorna. :/ Sitter här och hoppas som fan att inte Johan ger bort våra kakor.

Kom precis hem till Johans pappa efter att ha varit ute och lekt i några timmar! :D Vi var så lyckliga! Sprang runt i skogen och på lekplatser och lekte flygplan och tjohej! Sedan gick vi till Coop för att köpa vaniljte (En fråga till er nu, är det gott? Jag har inte hunnit smaka än men är grovt nyfiken!) och en bamselåda med havreflarn med choklad på. Bästa gottigottit evah! <3

Ska nu gå och äta fisk. Farmför TV: nu igen! Spännande detta. //out

Igårkväll var asmysigt! Vi kollade på Paranormal Activity två, och precis när alla satt och klagade på att den var asseg och inte alls läskig så flög alla luckorna i köket upp (i filmen allstå, thank god...) och alla skrek som fan och kastade sig i famnen den bredvid... Vi är modiga män.
Sedan precis efter filmen när alla satt i köket och var skitskraja med varsin kopp te så ringer en telefon... Våra redan av skräck lamslagna kroppar stelnar till om möjligt ännu mer när ingen känner igen signalen... När vi tillslut, ihopträngda i en liten skräckslagen klump, vågade gå in i vardagsrummet och kolla vad det var, visade det sig vara Johans mammas jobbtelefon. Thank god for that.
Planen var väl att titta på en till film, men slutade med att vi satt timtals i köket och pratade över en kopp te. Mysipysi!

Sitter nu på Johans rum vid hans stationära medans Jojjeman själv ligger i sin soffa och degar i solen. Det är ju stört mysig sol ute idag! Jag var aspepp på att ta med en filt ut och bara lägga sig på den i gräset och njuta av värmestrålarna... Tills Johan påpekade att det är minusgrader och snö ute. Då försvann min eufori. ):

Jag och Lova har skaffat oss ett youtubekonto också. Har redan en film jag vill ladda upp, men det blir helt osynkat när jag laddar upp den på youtube. Aja, när det funkar ska ni genast få ta del av den! Jag spelade in den sent en kväll när jag var osunt uttråkad och ensam.

FAAN vad stolta vi blir! Joel kan rita asfint! Asså hade mina tvivel förut, trodde liksom inte att han ritade såå bra... Men idag tjatade vi på honom tills han gick med på att skicka lite bilder!



Ser ni vem det äääär? 8D





Nu är planen såhär va: Joel hoppar av skolan, säljer sin cykel, köper en ateljé för pengarnaa och börjar måla på heltid. Asbra.

http://www.youtube.com/watch?v=Lm2J5GHDPf0'

Ahaha<3 Jonsson din slaaarveeeer!

Jag är den där personen som sitter på spanska-lektionen och viftar febrilt med handen för att få ordet. För att få chansen att visa att jag minsann har pluggat på detta. För att få visa att jag kan. Du kanske undrar lite hur jag orkar med detta? Du kanske skrattar lite hånfullt och viskar till din kompis som sitter bredvid ”Snart får hon väl träningsvärk av allt det där viftandet!” Och ja, ironiskt nog, jag har faktiskt fått träningsvärk. Jag hade träningsvärk i en halv vecka. Jag sade att det var för att jag spelat badminton. Jag vill väl inte precis skryta över mitt över-exalterade beteende på lektionerna... Men det är värt träningsvärken och de små hånfulla skratten.
Bara jag får vara bäst.

Egentligen är jag ju inte bäst. Det är väl ingen. (Förutom Indiana Jones, han är nog så bäst man kan vara.) Men jag var bäst på att läsa snabbt när jag var liten. Så jag fick tjockare och tjockare böcker. Medan de andra satt med 20-sidors böcker om en häst som sprang bort fick jag läsa min första ungdomsroman. Den var bara runt 250 sidor tjock. Men för mig var det som en hel lagbok. Trots min fruktan för denna enorma hög med bara text, tog jag mig an utmaningen. Och klarade den.


Jag tror det var det som startade det hela. Min press att vara bäst. Det ska vara mig dom frågar om hur man stavar ”ärvt” och det det ska vara mig dom kommer till när de inte vet om dom ska sätta ”dem” eller ”de” innan subjektet i en mening. Jag lyckas ibland, men inte alltid. Då får jag panik och ligger på golvet i mitt rum, hatar allt och alla och lyssnar på sorgliga och självdestruktiva låtar som ”Mad world” och ”Goodbye My Lover”.

Detta måste ju få ett slut. 

Jag måste lära mig konsten att ta det lugnt.
Men hur? 



Jag har försökt med almanackor, kalendrar och scheman på väggen för att få ordning på mitt liv och kanske på så vis kunna stressa ner lite. Om jag liksom hade mer ordning skulle jag kunna ta var sak för sig. Men det ledde bara till ännu mer stress då det uppkom en ny press: Lyckas följa schemat.

Jag misslyckades gång efter gång. Jag tänkte ”Jag ska bara hinna med detta först, det går snabbt... Sedan kan jag göra det som står i kalendern”
Men som sagt: Det blev bara mer stress och press. Jag rev sönder dessa almanackor, kalendrar och scheman i ren frustration över mitt misslyckande med att följa dom. Detta ledde till ytterligare rullande på golvet och lyssnande på lite mer ”Mad World” och ”Goodbye My Lover”. Jag kanske grät en skvätt också, bara för att det var så synd om mig.

Men på senaste tiden har jag försökt mig på min senaste taktik: Gör det när du får tid till det. 
Jag menar, hur mycket tid har jag inte där jag bara sitter och uppdaterar Facebook i väntan på att något nytt ska hända?

Det är min ta-det-lugnt-tid. Jag behöver den. Men och andra sidan, kan jag inte ta det lugnt med en kopp te och en kakbit medan jag pluggar på lite spanskaglosor eller filar lite på en svenskatext?


Det har funkat längre än någon annan taktik jag prövat hittills i alla fall och det är på detta spår jag tänker fortsätta. Jag tror att nyckeln är:
Acceptens och prioritering.

Acceptera att du inte alltid hinner med allt och att du inte alltid kan klara allt. Det är näst intill omöjligt. (Som sagt så är Indiana Jones ett undantag, han klarar allt) Sedan även prioritera. Välj vad du måste göra, sedan vad du vill göra och till slut, det som oftast får ryka, det du lika gärna kan skippa. (I mitt fall menlöst och tråkigt facebookbläddrande.)



Så, mina sista ord till er som har samma eller liknande problem som jag, eller som kanske bara vill ha ett fint visdomsord: Är du en sådan som ska klara allt? Då måste du även klara att misslyckas.

(Vi får testa skriva uppsatser i skolan nu under en viss tidsgräns för att öva oss på nationella proven. Rubriken var "Konsten att ta det lugnt". Detta var mitt resultat.)

I helgen är det skräckfilmstime igen! Johangnes and the grabbs. Paranormal Activity 1 och 2. Fy helvete.